Även om det är ett tag kvar tills vi har barmark här uppe i Norrbotten så går det bra att vårfixa med blommor utomhus. Påskliljorna klarar ju ned till minus 10-12 grader och förhoppningsvis ska tempen inte krypa så långt ned nåt mer innan sommaren.. Svärmor planterade, bus lekte i snöhögarna och jag och maken skottade och skottade… allt för att hjälpa våren på traven. På den nedersta bilden är det fortfarande en stor hård ismassa av snö framför källarfönstret som vätter mot vårt sovrum. Men så är det inte längre. Den kompakta isklumpen hade blivit så pass porös under söndagen så vi skottade bort den innan vi åkte hem för helgen… Så nu får vi se dagsljuset även inne i sovrummet nästa helg!
Månad: april 2009 (Sida 6 av 12)
Som jag skrev tidigare så tillverkade vi egna äggkoppar, eftersom vi saknade ”äkta vara”. Och jag nämnde även att min mamma hittat igen några jag kunde överta. Dock var dom lite ”tråkiga”… så jag gick lös med porslinsfärgen på dom och VIPS så var alla sex äggkoppar mycket roligare. Dom är dock inte testätna… eftersom jag gjorde detta på annandagen och då var äggen redan uppätna!
Nu är det inte bara bus och jag som har personliga muggar. (våra muggar syns under länkarna) Nu har även maken en egen mugg – designad av Bus. (det är alltså en och samma mugg som är fotad tre gånger på bilden!)
Om ni inte kan tolka hans naivistiska konst så kan jag upplysa om att det föreställer (från höger) ett höghus, ett blått moln, en buske med röda bär, en sol och en cykel där höger och vänster är utmärkt med rött och blått på styret!
För nästan exakt ett år sen köpte vi en större cykel åt unge herr Bus. Den var då på tok för stor, men det var ett bra tillfälle så vi nappade, med vetskapen att småbusar växer och blir större busar.
Idag ville han ta fram cykeln. Gågatorna var rensopade från sand. Och isfria… såklart. Alltså var det dags att gå ned i cykelförrådet och ta fram cykeln. Den nya, såklart. Det var den han ville prova. Han testade i höstas men då nådde han inte ned med foten i backen så det blev platt fall när han skulle stanna.
Självklart var däcken rätt tomma. Cykeln var ju i princip oanvänd. Men efter lite luft fick han prova… och han nådde ned till marken. Jösses vilken stolt tupp som cyklade iväg. Från en början kunde han inte starta sín nya höga cykel själv. Men han kunde stanna och det var ju det viktigaste. Men efter bara några minuter kom han även på hur man får fart på en större hoj än vad han var van med…
– Mamma… jag känner mig som sex, kanske sju…
Tolv-tummaren med stödhjul är urvuxen sedan länge (Bus lärde sig cykla utan stödhjul när han var tre) och nu även sexton-tummaren. Min stora bus cyklar nu mera runt på en tjugo-tummare…
Och att cykeln är framme får väl dessutom räknas som ett vårtecken. Mitt bidrag till Visa våren – vecka 16
Kolla i deltagarlistan som finns under VISA VÅREN rubriken Hos fröken Evans för fler vårtecken
I skogen runt gula huset får man se upp så man inte springer på en äkta drake! Bus bestämde dock raskt att just den här draken var ofarlig.. den åt inte små prinsessor utan endast mossa. Vilket gjorde att draken och bus blev goda vänner och lekte hela paskdagseftermiddagen. Vad värre var att på annandagpåsk visade sig gumman vår vara på allra bästa slaskhumör så den stackars draken drog sin sista (eld)suck och somnade in… Eller så hade bus varit allt för snål med mossan så han helt enkelt magrade och svalt ihjäl….
Så här säger ni