Idag – vid tretiden – ringde min frissa. Hon hade fått en skidresa i påskpresent och undrade om hon fick ändra min klipptid på tisdag.
– Ja, visst! tyckte jag.
– Kan du komma idag? undrade hon då
– Eh… idag… påskafton, tänkte jag.
– Vilken tid tänkte du då? frågade jag
– Ja, jag ska på påskmiddag klockan 17, så om en liten stund.
Det tar tjugo minuter att köra ”hem” från Lilla Gula Huset. Jag åkte bums. Och 23 minuter över fem var jag tillbaka på uppfarten här. Nyklippt, nyslingad och med färg i underhåret.
Jag har en jätteduktig frissa. Hon kan mitt hår.
Och jag blev – som vanligt – jättenöjd!
Så här säger ni