Kolla så GRYMT liten den är. Min iPod nano touch (16gb)
Den kom igår – min nya joggingkompis. Dock blev vi INTE bästa vänner direkt. Och det störde mig ENORMT. Jag och teknikprylar ska liksom bara vara att starta och köra. Typ plug&play. Linda fixar knapparna. Baggis. Men INTE när det var en appleprodukt. Jag har aldrig kommit överens med Macar. Och här har vi ju en annan äppelproducerad sak. Och bara det där att man inte kan använda utforskaren för att lägga över musiken. GILLAR INTE. Igår fick jag inte nåt att funka. Idag – när klockan inte är elva på ”natten” om jag ska låsa upp förskolan om sju och en halv timme och helst hinna borsta tänderna, sova, stiga upp och göra morgonbestyren innan jag går dit – då gick det bättre. Lite gammal – datorlagrad – musik överförd. Och mer ska det bli.
Hörlurarna som följde med var SKIT. Men så är det ju alltid. Tur jag hade egna BRAIGA.
Ljudet är MYCKET bra, spelaren helt enkelt SUPERSMIDIG och touchskärmen – I LOVE IT. Ooch bara jag lär mig komma överens med iTunes så kommer vi bli kompisar. Det känner jag på mig. Just nu är vi i alla fall ytligt bekanta.
Så här säger ni