Mini har ont. Hon ramlade på asfalten och skrapade upp sitt ena knä. Och nu kommer det blod. Massor av blod. Tycker Mini det känns som i alla fall. Tur hon har Nalle som kan trösta och komma med ett plåster. Så snart såret är rengjort och omplåstrat kommer Mini vara en stolt plåsterbärare. En liten stund. För sen river hon bort plåstret igen. För att kolla hur såret ser ut….
… och juni tar vid. Hjälp vad fort det går.
På ett sätt längtar jag så mycket till semestern så jag vill att dagarna ska gå fort. På ett annat vill jag att tiden inte ska gå så snabbt nu.. jag vill njuta av varje solstråle och se hur naturen vaknar till liv igen.
I helgen har vi knappt varit inne alls. Inte ens måltiderna. Vi hann grilla hela fyra gånger. Fredagmiddag: Lammfärsspett, Lördagmiddag: Oxfilé, Söndaglunch: Parisare och Söndagmiddag: Kycklingfilé. Det är ett bra sett att ta vara på dagarna och ljuset
Ljuset ja… nu är det ljust hela natten. Även om solen går ned några timmar så hinner inte skymningsljuset bort innan gryninsgljuset börjar visa sig…Härligt!
Förmiddagen:
Vaknade 7:30 – på tok för tidigt. Somnade om till nio… Bus sov fortfarande gott!
Mysfrukost
Pellisfix på balkongen
Sorterat högvis med t-shirt och linnen i byrån
Telefonpratat
Resten av dagen:
Promenad och/eller cykeltur
Iväg med en hel säck kläder till röda korset
Kompletteringshandla
Grilla Oxfilé
Balkongmys
I går var det då dags: Förskolans dag. Och naturligvis ÖSREGNADE det – ABSOLUT HELA tiden. Men vi genomförde ändå och flyttade in allt under tak – utom ponnyridningen och smådjuren. Ca 100 barn och massor av föräldrar och fröknar uppskattade vi det till. Och det flöt på bra. Trots vädret och trots att vi fick göra tipsrunda, pyssel, korvätning och sångsamling inomhus. Jag hoppas komma över lite fler bilder från själva dagen senare. Vet att det finns bilder på mig när jag spelar i alla fall… nånstans…
Så här limegröna blev vi i med våra Mini-tröjor. Jag matchade dessutom med ögonskugga och naglar.Vilket fick bus att oroa sig över att jag tänkte följa honom till skolan. Han slapp mitt sällskap. Och dessutom tvättade jag bort ögonskuggan efteråt. Men ska man få med så många barn på en och samma sångsamling är det nog bra om man ”syns” (och hörs)
Det var JÄTTEJÄTTEROLIGT. Så vi har redan börjat planera nästa års firande…
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Så här säger ni