Månad: november 2011 (Sida 7 av 9)

I går kväll fick alla pellisar flytta ned i den kalla mörka matkällaren för att gå i vinteride. Och även om jag haft dom helt sjukt mycket längre ute på balkongen än vanligt så kändes det trist att ta bort dom. För förutom att dom var helt övertyngda med blommor så stod flera dessutom i knopp.

Nåja… det blir väl februari snart igen så jag får plocka upp dom till ljuset igen.

(jag brukar INTE ha dom packade på det här viset, men jag planterade om dom innan jag tog hem dom från Lilla Gula Huset när hösten gjorde sitt försiktiga intåg. Men sen har dom fått stå på balkongen och blomma, och blomma och blomma och blomma…)

Matdags har det nyss varit för mig och bus. Han och jag är nämligen hemma eftersom ungen har öroninflammation, feber, huvudvärk och halsont. Hela kitet. (Grattis, typ. Eller inte.) Och efter en besvärlig långhelg med många värktabletter (och tårar) så blev de VC igår och då fick han penicillin. Han är mycket piggare redan idag – efter två doser GOD (???) medicin. Bad att få tabletter just pga smaken. Likväl fick han flytande (Hallå??? han är ÅTTA år. Flytande är väl till typ bebisar??) och jag tänkte: Stackare där, svälja pecklosmakande dynga. Men jag hade FEL. Den var jättegod.

Idag har jag lekt småskollärarinna. Hämtade hem busungens skolböcker och pratade med hans fröken . Så nu har vi har tränat engelska, räknat matte och skrivit om ng-ljudet. Nu sitter han och skriver inför diktamen på fredag.Gäller att ligga i. Han ska ju ha två dagar ledigt när vi ska till storstan näst nästa helg.

Några raster har han ju förståss haft. För dataspel, för lek och strax för DVD-tittande (han har beställt Action. Mycket action, gärna lite spännande. Fast först valde han Scream. Då sa jag STOPP)

Och så ska vi passa på att pausa med lite eftermiddags-fika också. För den här hemma-skolan har ingen lokalvårdare anställd så för dagen vik. grundskolläraren Linda fick även hoppa in som städerska. OCH köksa…

Ovanliggande plojbilder visar en svettig Linda, fotade i går kväll. Avslutade nämligen gårdagen med en joggingsväng. En långsam sådan. Men jag bortförklarar mig med:

– Att jag var trött (vaknade tjugo över fyra och somnade inte om förrän tio minuter förrän klockan ringde)
– Att det var mörkt (RIKTIGT mörkt.  På ett ställe har dom grävt upp en lång bit längs med gågatan och där är det inga lysen just nu. Jag satte fötterna RAKT i en stor vattenpöl utan att ha en aning om att den var där. Men jag får väl vara glad att det inte var en djup grop)
– Att jag fortfarande var mätt, kvart i nio på kvällen (hmmm… kan hämtizzan ha nåt med det att göra??)

Och sen kan man se det positivt. Tar halvmilsrundan 2-3 minuter längre än ”normalt” så fick jag ju 2-3 minuter längre träning… Eller hur???