Tomten kom även detta år. Och mest förvirrad blev bus som innan besöket klargjode för oss att:
Tomten, det är minsann pappa som klär ut sig…
Och när svärmor gav maken i uppdrag att gå över till henne och hämta över lite mer hemmagjord fudge blev bus himla på hugget. Han vart ivrig och talade om att:
NU, Nu ska pappa komma som tomte.
Och tomten kom mycket riktigt. Bus visade in honom och hjälpte honom på plats. Gammal som han var. Och när tomten frågade om alla var på plats smilade bus upp sig och sa:
Nja… nästan. Vi kan börja ändå!
Och precis när tomten började dela ut klapparna så kom maken in med det hämtade godiset. Busungens huvud gick som på en tennismatch. Tomte – pappa – tomte – pappa…
Men, men…..
Jag trodde ju DU var tomten???!!!
Oj vad det var kul att se den reaktionen.
Nåja. Årets tomte – som alltså INTE var pappa – kom ganska sent, och därför hade han tid att sitta med en stund och dela ut klapparna, med hjälp av unge herr bus. Och när det sedan var dags för avfärd fick han en rejäl kram av den yngsta i familjen… och så klart en puss av mig:
Och i år blev bus inte det minsta arg för att jag pussade tomten!!!!!!
Så här säger ni