Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.
Uppe i den höga granen satt en lite ekorre, Korre. Han hade hittat några smaskiga kottar han tänkte skala och mumsa i sig..
– Det har ska bli gott, tänkte Korre.
Men så fick han plötsligt höra en massa ljud han inte kände igen. Han kikade fram ur granen och fick syn på en massa barn som lekte i närheten. Korre blev rädd och fick bråttom därifrån.
Han tog ett jätteskutt och hoppade från granen över till nästa träd – en tall – och landade på en stor gren. Men han slant lite och råkades slå i sitt ena ben. Och även den långa, mjuka ludna svansen.
– AJ!
Stackars Korre.
Han skyndade hem till sin mamma, på den gröna ängen. Hon undersökte sin lilla Korre och skickade honom genast i säng.
– Du måste vila dig och ligga stilla om du ska bli bra, sa hon.
– Här får du lite medicin. Den smakar inte så bra, men den fungerar. Och så måste jag sätta ett plåster på din onda tå. Och på din långa ludna svans.
Och när Korre sedan sovit en stund kände han sig mycket, mycket bättre!
Ekorrn satt i granen
skulle skala kottar
fick han höra barnen
då fick han så bråttom
hoppa han på tallegren
stötte han sitt lilla ben
och den långa, ludna svansen
Sprang han hem till mamma
på den gröna ängen
Fick han med detsamma
krypa ned i sängen
Beska droppar fick han då
plåster på sin lilla tå
och den långa, ludna svansen
Så här säger ni