När bus fyllde 8 år kom det ett erbjudande från KP – kamratposten. Vi nappade och bus gillade tidningen. Visst – allt var inte för hans ålder. Det står att den vänder sig till barn mellan 8 och 14 år. Och det är ju en jäkla skillnad på en åttaåring och en fjortonåring. Vi hade ett halvårs eller ett års prenumeration tror jag. Bus läste – inte allt – men mycket. Sen föll KP i glömska. Han hade en Kalle Anka period och KP stod i sina mappar. Och liksom väntade….
I förra veckan rensade jag bort urvuxna böcker och satte bort serietidningar i garderoben (men ändock tillgängligt för den som vill läsa) och i stället satte jag fram högen med KP. Och bus började läsa dom – igen.
Och i veckan kom frågan jag väntat på:
– Varför prenumererar inte jag på Kamratposten längre?
Yes – tänkte jag… och vips är en halvårsprenumeration beställ igen.
Så här säger ni