I ärlighetens namn gick det liiiiite trögare att ta sig nedåt mot Folkets Hus där piratflaggorna vajade för tredje dagen. Tröttheten kändes…
Kön till att köpa Markooliobiljetter var lång men ute är det en helt sjukt strålande vinterdag…så frågan är: hur blir folktillströmningen en dag som denna???
Igår var det massor med folk. Jättekul. Men jösses så trött jag varit på kvällarna dessa två dagar…
Mässan är igång… Här kan man läsa lite om det i ena lokaltidningen (men varken jag eller någon av mina närmaste kollegor har fastnat på bild) Och här är några fler bilder från mässan (inte heller här finns vi på bild – men busungens ryggtavla syns på en av bilderna!!! Alltid nåt!)
Men jag provade leka modebloggerska och försökte fota mig själv i spegeln – så där käckt som dom gör – men jösses så svårt. Med blixt blev det fult. Och utan blixt blev det suddigt.
Men så här har jag sett ut idag:
Och utan att fråga min ena kollega om lov så lägger jag ut på min – för dagen – tandlösa piratpolare:
Mässan då..
Trots att det är vardag idag – folk har jobbat, barn har varit på förskolor och på skolor – så har det varit mycket folk. Vår monter – med fiske, sandlek och måla egna piratbrillor – lockade många barn. Vi har hunnit dela ut massor av guldpengar och pratat med många, många…
Två sångstunder har jag också hunnit med. Och med hjälp av ”viftande” kollegor (det är liksom svårt att hoppa, låta armar svänga, klappa, stampa och sånt) när man spelar gitarr så blev det riktigt lyckat. Tack för det. Sånt får jag ju klara mig utan när jag är ute ”på egen hand” och det är så mycket lättare att få med barnen när man har rörelsehjälp. Aktiva barn (och föräldrar) deltog riktigt bra och nu hoppas jag såklart på ännu större uppslutning i morgon, när det är lördag och folk är lediga.
(Dessutom fanns det ljudtekniker på plats så dom kopplade, kollade ljud/volym och servade mig helt suveränt. Och till på köpet hade dom beställt en sån där trådlös mic – heter det mygga?? – åt mig så jag kunde titta åt alla håll utan att komma bort från mikrofonen. Underbart. Kände mig som värsta proffset med sån service och utrustning). (ska försöka få maken att fota ev. filma nåt av sångandet i morgon)
OK.. nu är vi redo för Kalix Barnmässa.
Tre timmar tog det att frakta, bära upp och ställa i ordning allt i mässlokalen. Och det trots att vi samlat på oss grejorna redan tidigare.
Puh. Men fint blev det.
Så det här möter besökarna som hittar till vår ”monter”: (och hit hittar man bland annat om man följer trollfötterna utskurna i korkmatta som ligger fastklistrade på golvet mot/runt vår plats)
Här blir det Sandlek. Med silar, trattar, burkar, snäckor, vackra stenar…
Lite av vår eget-tillverkade material: Matte i rör, färgmatchnings-burkar, Jag-rören och pimpade fågelholkar.
Här kommer även en dator med ett bildspel från verksamheten finnas under helgen.
Mer material: Bockarna Bruse, Klossar som är bra för barnens miljö – dom är ”tysta”, krassefrön… Och information om att vi är med i Håll Sverige Rent Projektet; Grön Flagg.
En saga med lägesorden
Här kan man måla sina egna piratbrillor!
Och här kan man fiska magnetfiskar. När man fått fem fiskar i sin hink får man en…
”…Guldpeng”!!!!
Här syns även vår fina Grön Flagg-flagga. Vi är ju alltså certifierad Grön Flagg – förskola!
Och i fiskenätet hänger mitt tecknade Alfabet.
Ute ligger det snö i ett 60 cm tjockt täcke. Och är fullt av snöhögar i olika storlekar.
Inne har vi sandlåda. Ja, på jobbet alltså.
Den har dock ett stort lock och fungerar som bord när sandleken inte är framme – vilket är skönt, då vi har gott om småttingar som gärna bär och kastar saker. Men sandlek under överseende – inomhus, på vintern, är trevligt. Och vi har sandleken som mer som upptäckande och undersökande än som ”lek”.
Först har barnen lekt med snäckor – och dom började dom genast sortera, efter storlek… Och lekte att dom var grötskålar (Det var lite Guldlocktema just då)… och lite annat.
Sen har dom fått leka med snäckor OCH vatten. Och då kände dom för att tvätta snäckorna med papper. Oj vad papper det gick. Och OJ så blött det blev.
Sen fick dom snäckor och sand. Och snäckorna och sanden blev en lek som påminde om sommar, om sandstrand.
Och sen fick dom en sandlåda. Med snäckorna i. Och snäckorna förvandlades till ”spadar”
Sandlådan har sedan utökats med lite ösverktyg. Olika storlekar. Dom väger olika. Dom rymmer olika. Dom ser olika ut.
Och nu har det tillkommit silar och trattar
Lite åt gången. Undersökande. Upptäckande.
När det här fotots tog hade jag precis tagit fram trattar och silar för första gången. Och barnen konstaterade att snäckorna inte gick genom trattarna.
– Varför då, undrade jag
– För att dom inte passar.
Såklart
Och så byggde vi ett tratt-torn:
Ett barn höll i en tratt. Ett annat i en tratt lite ovanför. Ett tredje i ytterligare en osv. Sen hällde jag sand i den översta. Och gissa vad – sanden åkte genom ALLA trattar. Och vet ni? När hon som höll i översta tratten hade slut sand i sin hade hon som höll i den understa kvar sand i sin tratt.
Spännande. Och dammigt!!!
Så länge tog det att jogga ut förra boken. Men så var den ”bara” 9 timmar och 13 minuter. Men snabb överslag gör att jag joggat i snitt nästan två timmar per vecka dessa veckor. Det är jag helt klart nöjd med.
Och nu på morgonen har jag börjat på denna bok:
(bild lånad från Adlibris)
Viveca Sten och första delen i Sandhamsmorden – en serie jag INTE läst (trots att jag läst mycket/många av de svenska deckarna.) Hoppas alltså på mer spännande jogging framöver. 11 timmar och 16 minuter för att vara exakt. Fast jag har ju faktiskt redan avverkat första halvtimmen. 🙂
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Så här säger ni