Dag: 6 november 2013

Puls-träning! :-)

djupsnö2

Den där snön som kom igår…. den fanns kvar i morse. Det hade faktiskt kommit ytterligare lite till…

Och inte hade den tinat tills efter lunch heller – då jag slutade jobbet. Så fram emot eftermiddagen fick jag ta ett beslut: Antingen jogga landsväg där det garanterat var plogat. Eller chansa på att fler än jag sökt sig till skogen trots att det snöat.

Och eftersom jag inte sprungit landsväg på typ ett halvår eller nåt (nja.. inte riktigt, men nästan) och verkligen älskar elljusspåret som ligger 1,6 km från mig så chansade jag.

Vägen till spåret var hyfsat upptrampat. Några som rastat sina hundar. Och ett hjulspår att springa i. Men det var löst och moddigt… jobbigt… Men värre blev det. För när jag  kom fram till spåret insåg jag  att ungefär två personer och en hund tagit sig runt i djupsnön. Det fanns med andra ord fotavtryck – men inget upptrampat spår.

djupsnö

Vända hem?

Nix. Jag trotsade. Och pulsade…  Det var skitjobbigt. Har ni provat att jogga i djupsnö? Inte jag – förrän idag. Snön var 10-20 cm djup och jag prickade ju inte dom upptrampade fotspåren direkt…. Blött var det också.. gult vatten trängde upp under snön på sina ställen. Och om ni minns att jag skrivit att spåret har en hemsk uppförsbacke och en överdjävlig dito så kan jag upplysa er om att pulsa springandes uppför den överdjävliga är helt sjukt jobbigt.

Men likväl var det så kul så jag tog ett varv till. Och nu hade ju faktiskt tre personer tagit sig runt.

Andra gången jag passerade den överdjävliga uppförsbacken trodde jag att jag skulle få krypa till korset och gå sista biten. Helsike heller.. jag tjurade – och sprang.

Men 8,7 km pulsjogging tar på benkrafter. Jag var rejält trött i benen när jag kom hem. Och knappa 9 km tog faktiskt dryga timmen.  Jag misstänker starkt träningsvärk i rumpan i morgon.

Många nya läsare – det här är jag!

god-jul

Det har ramlat in rätt många nya läsare på bloggen – och jag misstänker starkt att det har att göra med att Candygirl (som ju bloggen egentligen heter) fick en bebis: CandyChristmas. Jätteroligt. (CandyChristmas är alltså en egen del av huvudbloggen. Alla inlägg som taggas med ”jul” hamnar på den sidan och bildar därmed en liten subblogg till ”den riktiga”)

Jag tänkte därför passa på att tala om vem som ligger bakom denna julinspirerade del av bloggen – ja inte bara den, utan allt i hop, så klart.

Jag är en hopplöst pratglad och nästan alltid skrattande Norrbottning som lystrar till namnet Linda. Jag har hunnit passera de 40 med drygt ett år (okej, snart två!!) och trivs rätt bra här i livet. 🙂

Jag är gift med mannen i mitt liv. Honom träffade jag på mitt sommarjobb den sommaren jag gått ut första året på gymnasiet. Vi blev ett par – och nästa sommar har det gått 25 år sen det sommarjobbet.

Vi har tillsammans skapat världens bästa busunge. Frågan är väl bara hur länge till jag kan kalla honom för just ”bus” – som han lystrar till både lite här och där, och alltid här på bloggen. För han är numera bara 16 cm kortare än mor sin, har lika stora fötter som jag har och har hunnit bli tvåsiffrig i ålder. Jösses..

Jag jobbar som förskollärare och får där använda en del av mina intressen som att sjunga, spela, rita, måla, pyssla samt vara utomhus. Och läsa böcker samt agera! Perfekt, liksom.

tomteflicka1

Att det bloggas så mycket om julen har sin förklaring i att jag älskar allt som förgyller vardagen, helt enkelt. Allt som går att firas ska firas. Och det helst ordentligt. Och sen är jag även av den åsikten att det är nästan allra roligast att planera, vänta, längta… och just julen får man ju göra det ganska länge. Underbart. (det här blir också väldigt tydligt när det gäller semesterresor… jag reser i planerna många, många månader innan vi åker iväg)

I det här hemmet handlar mycket om julen om just planering. Jag drar upp planer – dirigerar och genomför. Och utvräderar! haha… för jag har en svart bok där alla planer samt hur det gick sparas. Allt för att underlätta nästa års planeringar. 🙂

Jag älskar att pyssla. Och inför julen får man ju gå bananas i pyssellådorna. Wow. Och sen älskar jag att fota. Allt fotas – jämt och ständigt. Hela tiden har jag antingen en riktig kamera eller en bättre mobildito i handen…. Och när har man möjligheten att fota så mycket vackra saker som just under julen (om man inte räknar med sommaren, då…) ?

Mat är ett viktigt kapitel i min och makens liv. Vi älskar att laga mat (och att äta den). Alla tider på året. Julen är ju mycket tradition. Men lika roligt är det ändå. Och så julgodiset… mmmm… Och pepparkakshusen – som brukar se lite annrolunda ut än vanliga peppishus. Se här tex https://www.candygirl.nu/2012/12/11/2012-ars-pepparkakshus-titanic/

Även nyår planeras noga – och långt i förväg. Man måste ju hinna suga på den karamellen lite också.

Nu närmar sig advent – så häng med på en bildresa mot julafton.

Och förresten – jag bloggar ju jämt, året om. Ni kan lika gärna hänga med på Norrbottensvintrar, skidturer, påskägg, majbrasor, hemmagjorda viner, lyxmiddagar, semestrar, blommor, naglarhalloweenar, teckningar och höstmys när ni ändå hittat hit. 

 

 

Känn er såå välkomna. 

julkula2

 

© 2024

Tema av Anders NorenUpp ↑