Mina dagar i almanackan räcker inte till… och så har vi ändå inga direkta ”fritidsintressen” som tar upp vår tid på eftermiddagarna/kvällarna. Likväl så har jag varit på språng två kvällar denna vecka. Jobbagendan är fullklottrad med möten, infoträffar, teatrar och gud vet vad. Och nästa vecka måste vi ju börja träna inför lucia.
Det känns nästan som att vi just nu inte alls hinner vara med barnen i barngruppen utan bara flaxar runt från det ena till det andra.
Nu idag, tillexempel, ska vårt arbetslag sitta med rektorn hela förmiddagen.
Men man kan då inte klaga på att dagarna går långsamt. Snarare så att man inte hinner med i svängarna… puh!
Onekligen skönt att det är helg strax. Jag längtar…
Visst är det trist, när man på jobbet inte hinner med det man egentligen är där för! Samma för mig, kanske 30% omvårdnadsarbete, resten är ”pappersjobb” och annat.
Bra att du påminnde mig! Doro har jag ju sett, men då hette dom warlock.
Hellre snö än det blöta svarta.
Jadu tänk att det blir så mycke sidoeffekter av ett jobb.
kramis ewa
Vilken gullig snögubbe! Kanske jag skulle gå ut och bygga snögubbar med mina långbenta ungdomar någon dag? Fast de tror nog att jag har blivit tokig då!
M rynkade frågande på pannan och upprepar ”Riktigt skönt ute?” Vi är vist dåliga på minusgrader 😉