Gud så mörkt. Och svart. Och regnigt. Och till på köpet blåsigt. (Med andra ord en perfekt dag att koppla nya lärdomar till studentlitteraturen)
Jag längtar inte efter snön, men onekligen blir det ljusare när den kommer. Nu sväljer asfalten och de mörka gräsmattorna det lilla ljus som syns. Billyktorna bara slukas av vägen. Och än mörkare ska det bli. I två månader till.
SEN! Sen vänder det…
Visst är det trist med detta mösrka… och ja, jag antar att du har ännu mörkare än vad jag har.
Kram på dej och hoppas att snön kommer snart hos Er. Här väntar jag gärna lite till.
Åh, hur ska man orka? Jag känner mig helt slut redan.
mysigt!