Söndagen var magisk. Strålande sol. Tio grader varmt. Och fantastiskt före på fjärden.

Fast en tredjedel av familjen ratade skidorna.

Han tog cykeln. Och det funkade utmärkt. Likt en hundvalp for han kors och tvärs över isen. Ibland långt före oss, i bland gjorde han oss sällskap.

Maken blev ju också tvungen att testa, även om han annars tog sig fram på skidor.

Även denna dag tog vi sikte på en fyr. Typ. Man kanske kallar det nåt annat men, men…

Vi åkte och åkte och vårt mål kom inte ett dugg närmare.

Fast tillslut så!

Weee… ser ni Femtonåringen högst upp?

Så här såg vi ut där uppifrån :

Pausade en stund i solen…

Men sen hade vi ju lika långt tillbaka. Så det var lika bra att börja staka.

Lunchen blev sen. Och smakade väldigt bra efter årets längsta, och möjligen sista, skidtur.

Efter lunch pysslade jag fram ett påskris…

… Och så började jag räfsa. 🙂

Vi hann även skura toaletterna och tvättstugan innan vi, sent, åkte hemåt.

Efter middagen hann vi ändå med att cykla och hämta majblommorna jag beställt samt surra bort en timme innan klockan var på tok för sent.

Fantastisk söndag. Fler såna här, tack. (Tyvärr blir ju bilderna inte lika fantastiska på bloggen längre. Gryniga till tusen… Men på riktigt är fotona underbara och bara förminskande. Det var precis så där vackra färger ute!)