En riktig pangbrud

Egentligen hade vi andra planer för dagen. Men elaka baciller rår man inte för. Och då den tänkta vandringen ute på Söder med Cia och M inställdes drog vi till skjutbanan med kompisen vi bor hos. Han är – som ni förstår aktiv pistolskytt. Och eftersom både jag och maken har ett förflutet som just pistolskyttar vi med så var vi ju inte sen att nappa på den iden.

Det var faktist på just denna skjutbana vårt intresse för pistolskytte väcktes. Tror det är ca 13 år sen.

Vi tyckte faktiskt att det var så kul att vi började skjuta båda två. Tog licens på kaliber 22 och inhandlade var sin Benellipistol och fortsatte sedan så  vi lagom till vi gifte oss (för 10 år sedan) hade fått licens på grövre vapen. Då köpte vi oss en exakt likadan revolver som jag håller här på bilden. En Smith & Wesson, mod 686, 357 Magnum. Var sin. Dom var GRYMT roliga att skjuta.

Anledningen till att vi inte skjuter idag är både pga tidsbrist och att stämningen inom klubben inte var den bästa. Och trots att vi tog våra licenser på den tiden dom var på obestämd tid (numera ska en pistollicens förnyas vart 5:e år tror jag) så valde vi att sälja iväg våra vapen.

Men idag har vi provat igen.

Och det ÄR verkligen roligt.

Självklart skulle även bus testa.

Busungen fick dock hålla sig till luftpicka, medan jag och maken sköt grövre kaliber. Men det är roligt det med!