Idag har mina föräldrar varit gifta i 35 år. Den 29 september 1973 gick dom till prästen tillsammans. Då var dom inte så gamla, 20 år. Och ja, det är jag som är med på ena bilden. Jag var nästan på dagen 1½ år ung. Och jag minns att mina strumpbyxor kliade nåt hemskt. Men mer minns jag inte… Inte så konstigt heller, för som regel är det ju svårt att minnas nåt från när man är sååå liten. Men just strumpbyxorna minns jag…Konstigt.
Eftersom dom inte tordats hit under helgen, för att gratta maken (min pappa inte haft vattkoppor och mamma inte vill få bältros igen…) så har vi heller inte besökt dom för att gratulera. Jag har däremot budat en blomma till dom. En vit brudorkidé. I vit kruka. Tyckte det passade på just en bröllopsdag.
Ses får vi göra en annan dag!
Jag tycker de är lika dig och maken 😉
Vilken fin bukett din mamma hade ser ut som JÄTTE-liljekonvaljer. Är det det så dör jag av avund!
Imponerande länge ! Undra just hur många i vår generation som kommer upp i så många år tillsammans … Vi är bara inne på futtiga 4 1/2 år, och inte gifta eller nåt heller. Ha en bra dag !
Cia: Ja liljekonvaljer är det. Men om det är JÄTTE eller inte… ingen aning! Jag blir mer och mer lik min mamma för varje dag! Maken är däremot inte ett dugg lik min pappa.Däremot en kopia av sin egen mor!
Cinsaga: Ja det är ett tag. Själva är vi ganska god väg mot detta. Vi firade 19 år tillsammans och 9 år som gifta nyss. Nästa år blir det 20/10. Så vi knappar in på dom…
Åh snacka om att du är lik din mamma. Vilket vackert par.
Buketten var väl för underbar.
kjam ewa