Jag och typ resten av Sverige uppmärksammade väl den grymt starkt lysande månen i går kväll. Så i väntan på blodmånen fotade jag den vita varianten. Dom här bilderna är fotade vid 22-tiden, från sovrumsfönstret med kort slutare och utan stativ. Den var så stark så det behövdes inte.
Sen gick vi och la oss vid midnatt. Ställde klockan på 4:10 i fall vi skulle tänkas få en skymt av blodmånen.
Och jodå – den syntes hur bra som helst. Men jag hade inte förväntat mig att den skulle vara sååå mörk.
Inställningarna på mellan 1/650 och 1/125 (som jag använt på den vita månen) räckte ju inte alls på långa vägar.
Bilden nedan är fotat med 1 sekund och blev som synes på tok för mörk. Och dessutom suddig. För man håller inte kameran stilla i en sekund. Inte jag i alla fall. Jag fick bättre ljus på fotona med 2 sekunders slutare – men dom bilderna var till och med ”dubbla” – sjukt oskarpa alltså.
Jag hade verkligen behövt stativ. Men jag tröstar mig med att även om jag tagit fram och monterat kameran så hade det inte funkat. För jag fick hänga ut från balkongen för att fota. Så ett stativ hade inte alls förbättrat situationen. För att få bra foton hade jag behövt gå ned på gården. Och se det hade jag inga som helst planer på tjugo över fyra på natten.
Men vi fick ju se den i alla fall. Vi väckte även ungen. Han kom ut på balkongen en snabbis och sen var han kvickt tillbaka i sängen igen. För ingen kunde ju påstå att piggheten var på topp den tiden på morgonen.
Superfina!!!! Jag önskar att jag hållit mig vaken och testat att fota jag med… Och ett stort grattis till din make, fem dagar i huvudstaden låter som en toppen present! Kram