Nu så är lussandet över för detta år. Idag har ”mina” barn lussat för sina föräldrar, syskon och mor-och farföräldrar… och dom var såååå duktiga.
Enda molnet över tillställningen var att jag ramlade riktigt illa bara ett par timmar innan ”föreställningen”. Jag halkade i snön när jag var och sköt ut ett av sovbarnen i vagnen.
Pang! Så låg jag där! Jag slog ryggen och vänster arm. Jag fick sitta med snö och kyla handleden en bra stund, och för säkerhetsskull tog jag bort ringarna från fingrarna.
Men en alvedon fixade ackordfingrarna och luciatåget gick hur bra som helst! Och jag är inte speciellt svullen. Dockkänner jag av vurpan. Och jag hoppas det inte förvärras när jag varvar ned och stannar av!
Ops! man slår sig värre för varje år tycker jag, inte för att jag brukar falla men visst händer det.
Hoppas det går bra nu med skadorna! (kan inte låta bli att le åt bilden jag såg framför mig) 😆