En av mina bilder på den prickiga busungen ute i lingonskogen.
Vi hade en sanslös skön dag idag… först lunch ute i skogen och med oss hem hade vi lite bär. (Imorgon börjar vi göra lingondricka.) Sen kaffe på hemmaplan. Och därefter en promenad utmed älven där vi åt hallon. Och sen köpte bus glass innan vi gick hem och fixade middag!
Perekt!
Jag fattar inte hur du lyckas, jag gillar inte skogen, och ändå när jag läser din blogg eller ser på dina bilder vill jag bara packa matsäcken och ta med ungarna ut…. Det är helt otroligt, men roligt 🙂
Petra: Jag är ingen riktig skogsmänniska heller. Men jag gillar att vara ute. Och är det fint väder och man inte har några krav på VAD som ska göras (typ plocka 20 liter lingon, eller vandra en mil i ösregn eller nåt sånt) kan det vara lika mysigt i skogen som på gården/promenadvägen/parken. Bus ÄLSKAR skogen. Han är där mycket själv också – vi har skog precis bakom knuten (och centrum 5 min åt andra hållet). Och när han är så glad och tillfreds i skogen så är det ju liksom ingen uppoffring att vistas där. Hans glädje och lycka smittar ju av sig.
Och när vi vistats i skogen några timmar följde han snällt med mig på en promenad sen, och jag fick kika i några affärer (han fick vänta ute med sina prickar!)
Jag tror nästan busungen tycker det är helt OK att vara sjuk… Lite kli får man ju av myggbett också!
Fantastiskt koncept, inte nog med att du får mig till skogen, du ger med ett perfekt tips att kunna shoppa… Du är månadens kvinna… Ska försöka mig på varianten i helgen, ja bara febern har släppt // Det blir stoor sol på dig
Cia: Jepp. Han är hur nöjd och glad som helst. Ingen som ser honom skulle ens ANA att han är sjuk. Han har hur mycket energi som helst och hoppar och skuttar lika glatt som annars. Kliar inte mycket heller. Det är bara alla prickar som avslöjar honom. Men jag kanske kan säga att han har fula finnar så kan vi gå shoppa loss på IKEA eller nåt i vecka!!!
Petra: Haha… ja lite måste man väl ge och ta! Lika bra att lära dom kompromissa på en gång!