Ett stycke snorunge har precis lagt sig. Lill-bus är förkyld. Hade pyttelite feber i morse, ingen i kväll. Men är jättesnorig och lite hostig. Ett typiskt gränsfall alltså… Men jag bestämde i kväll att han får vara hemma imorgon. Så kollar vi formen under dagen. För så snorig som han är nu känns det heltokigt att skicka på förskolan och veta att han ska vara ute två gånger under dagen.

Jag ringde en kollega redan nu ikväll, så slipper jag stressa med det imorgon bitti. Dessutom känns det bra att veta att Lill-bus får sova tills han vaknar. Jag behöver inte väcka honom och kolla läget eftersom vi redan bestämt oss att stanna hemma. Och sova är ju bra om man inte är riktigt i form.

Jag ser ju dagligen barn som är som Lill-bus varit idag… inte jättesjuka men inte friska med sin vanliga ork. Och dom har tunga dar på sitt "jobb". Det är en sak att vara hemma och vara lite småsjuk.. Då orkar man kanske busa till det ibland. Man får ju vila när man vill. Men på förskolan är det 15-18 barn, full rulle, en massa aktiviteter som man ska orka med, utevistelse ett par gånger per dag och så stoj och stim mest hela dagen. Sällan finns det tid att vila. Och finns det tid så är det ont om ställen där man kan vara i fred och ta det lugnt en stund…Det blir jobbiga, tunga och långa dagar för såna barn. Men även om man påpekar för föräldrarna att Maja, Lisa eller Jonas inte är riktigt i form så kommer de allra flesta på förskolan dagen efter ändå. Ändå tills dom blir riktigt sjuka…med feber.. men så fort febern är borta är dom tillbaka. Även om orken inte återhämtat sig.

Trist. Men sant!